Klimatpåverkan

Vad är klimatförändringar?

Klimatförändringarna är en följd av en rubbning i strålningsbalansen mellan solens inkommande strålning och den utgående värmestrålningen från jorden. När människan släpper ut en större andel växthusgaser i atmosfären hindrar vi samtidigt en del av jordens utgående värmestrålning. Klimatförändringar är klimatets reaktion för att återställa balansen. Resultatet blir att temperaturen stiger.

Klimatförändringar är även delvis en naturlig livscykel som skiftar mellan kallare och varmare perioder. IPCC har sammanställt världens forskarresultat inom detta område och har kommit fram till att den temperaturökningen vi har idag är till stor del en konsekvens av människans utsläpp av växthusgaser och kan därför inte ses som en naturlig förändring. www.ipcc.ch

Växthusgaser som släpps ut av människan är ett stort hot mot vår och vår planets existens. Koldioxid är den mest kända växthusgasen och den bildas av kol som släpps ut i atmosfären genom att fossila bränslen används. Världens skog och hav kan absorbera mindre än 3 miljarder ton kol per år, 1995 var utsläppen 6 miljarder ton vilket motsvarar ett ton per jordens invånare. Idag släpper varje svensk ut sex ton per person.

Vad blir konsekvenserna av klimatförändringarna?

Vår planets klimatsystem är komplext och jordytans ökade temperatur påverkar alla naturliga system. De scenarier vi har att vänta när klimatet förändras är att vattentillgången kommer att minska samtidigt som temperaturen globalt stiger. Detta kommer att medföra en ökad spridning av dödliga sjukdomar såsom Malaria och Dengue, alltfler områden läggs i torka, och fler människor kommer att dö årligen av värmen. Havsytan kommer att stiga vilket resulterar i att stora områden kommer att hamna under vattenytan och människor kommer tvingas att lämna sina hem. Snabba väderomslag och naturkatastrofer såsom flodvågor och cykloner kommer att bli allt vanligare.

Världens djurliv kommer att drabbas hårt av ett varmare klimat, då deras naturliga levnadsmiljö riskerar att försvinna. Alltfler djurarters existens är hotad, då skogar försvinner och vattentemperaturer höjs. Isbjörnarna är ett exempel, som hotas då isen på Arktis smälter och blir allt tunnare. De kommer få svårare att fånga föda och riskerar att drunkna. Även stora ekosystem såsom korallreven, som är mycket känsliga för temperaturförändringar, riskerar att utrotas. Då temperaturen höjs kommer även många fiskarter att försvinna.

Det är vi i den rikare delen av världen som genom våra krav på högre levnadsstandard också står för de högsta utsläppen. Utvecklingsländerna som i snitt ligger på betydligt lägre nivåer är de som påverkas mest av klimatförändringar såsom torka och översvämningar. Idag släpper varje svensk ut cirka sex ton koldioxid per person och år, i andra I-länder såsom USA och Australien ligger siffrorna högre närmare 20 ton per person. Det vilar därför ett stort ansvar på oss i västvärlden. Vi förfogar idag över både kunskap och resurser och har möjlighet att bromsa klimatförändringarna.

Flyget och miljön

Flygets påverkan på miljön beror inte endast på mängden bränsle de förbrukar utan till större delen på hur och var utsläppen sker. På grund av den komplexa reaktionen uppe i atmosfären medför utsläpp på högre höjd en större miljöpåverkan än vad exempelvis bilar gör.

Reaktionen mellan atmosfären och växthusgaser varierar men påverkar bland annat produktionen av ozon, moln formationer och ångspår bland annat. Detta resulterar i ökad infraröd strålning till jorden, vilket medför en ökad växthuseffekt. Flygplan använder enorma mängder bränsle vilket medför att den totala andelen koldioxid per passagerare blir lika mycket som om varje person skulle köra lika lång sträcka med bil. Detta betyder att desto kortare flygresa desto mer mängd bränsle per person förbrukas och desto mer koldioxid släpps ut.
1992 stod flyget för 3.5% av alla utsläpp av växthusgaser, idag är dessa siffror mellan 3.4 och 6.8 %. Dagens halter av koldioxid i atmosfären är ett resultat av våra utsläpp under de senaste 100 åren, varav flyget har funnits i 50 år. Flygets snabba utveckling innebär att dessa utsläpp förväntas att öka dramatiskt i framtiden. Flyget uppskattas ha en tillväxt på 5 % årligen fram till 2015, under tiden förväntas bränsleförbrukningen öka med 3 %. Detta betyder att flyget förväntas förbruka 300 miljarder ton bränsle år 2015 och innebär då ökade växthusgaser i atmosfären. Detta scenario kan dämpas med hjälp av teknologiska förbättringar men kan inte ensamt lösa de framtida problemen utan kräver påverkan och handling från oss konsumenter och våra beslutsfattare.

Flygets plats i Kyotoavtalet

De länder som har skrivit under Kyoto protokollet har kommit överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser till 1990 års nivåer till perioden 2008-2012. Flyget är inte inkluderat i denna åtgärdsplan - trots att detta transportmedel står för den största ökningen av utsläpp av växthusgaser!
1992 var flyget orsak till 3,5 procent av den globala uppvärmningen och med dagens utveckling kommer flygets utsläpp fördubblas på 20 år. Forskare har idag kunskapen och förmågan att uppskatta andelen växthusgaser som släpps ut i atmosfären mer exakt. Olika rapporter av flygets utsläpp varierar på grund av varierande definitioner av inrikes flygningar. Detta problem kan åtgärdas genom gemensamma normer i syfte att kunna jämföra olika beräkningar. En fråga som borde ställas är hur dessa utsläpp ska beräknas nationsvis för att kunna möta de uppsatta målen i överensstämmelse med Kyotoprotokollet.

Enligt IPCC är det svårt att göra exakta beräkningar på flygets miljöpåverkan då dess negativa effekt är större än enbart koldioxidutsläppet. IPPC använder sig av en indexfaktor (Radiative Forcing Index, RFI) som multipliceras med det beräknade koldioxidutsläppet för att ge en siffra likvärdig med den totala miljöpåverkan. Genom att multiplicera med denna indexfaktor får man reda på vilken inverkan flygets utsläpp har, medräknat alla växthusgaser. ActingGreen använder sig av indexsiffran 2.7 för att beräkna utsläppens påverkan, detta på enligt IPCC: s senaste beräkningar.